Hökuggla

Surnia ulula

Ugglor är i vanliga fall som aktivast när natten fallit. Den dagaktiva hökugglan är ett undantag. Från toppen av en gran eller någon annan högt liggande utkikspunkt spanar den över bytesdjur längre ner. Hökugglan är en medelstor svart-, mörkbrunt- och vitbrokig uggla med lång stjärt. Den har gula ögon.

 

Nordlig art

Hökugglor lever i det norra halvklotets boreala barrskogsbälte. I Finland påträffas hökugglan som häckande fågor i ljusa skogar i norra Finland ända ner till Norra Karelen och Suomenselkä, men mer sällan i södra Finland. Hökugglor trivs i glesa barr- och blandskogar. Kalhyggen är en typisk häckningsmiljö. De bygger inte bon själva utan häckar i håligheter och använder ofta bon som övergivits av till exempel spillkråka. Därför föredrar de områden med torrakor, det vill säga träd som torkat på rot, eller ihåliga högstubbar. Hökugglans häckningsområde beror av mängden smågnagare. Om det till exempel finns för lite sork norröver i landet, vandrar hökugglorna också ner till södra och mellersta Finland, där de kan stanna ett år eller två om det finns mer mat.

 

Skydd

Alla ugglor är fridlysta i Finland. Under 1800-talet var det vanligt med häckande hökugglor i mellersta och norra Finland, och ännu under 1930-talet fanns det gott om dem i Lappland. Antalet började minska drastiskt särskilt i Mellersta Finland och Uleåborgs län, troligtvis på grund av klimatförhållandena, effektiv ägginsamling och avskjutning av honugglor. Stammen började återhämta sig på 1960-talet, en utveckling som fortsätter.

 

Hökugglorna i Etseri

I uggelhuset i Ähtäri Zoo bor det två hökugglor, Tiistai och Torstai. Honugglan Tiistai föddes i Etseri medan hanugglan Torstai hämtades hit från Högholmen.