Jättepanda
Jättepandorna Lumi och Pyry kommer att återvända till Kina innan årsskiftet. Pandorna är i karantän och tar inte emot besök.
Ailuropoda melanoleuca
Jättepandan (Giant Panda) är en utrotningshotad björn som bara lever i Kina. Jättepandan kallas också panda, pandabjörn eller bambubjörn. Arten är överallt i världen en symbol för naturskydd.
Jättepandan härstammar från de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shaanxi. Där lever den i små skogsplättar i bergstrakterna Qionglai, Min Shan, Qinling, Daxiangling, Xiaoxiang Ling och Ling-Shan. I vilt tillstånd finns enbart omkring 2020 individer kvar (uppskattningen gjord av Kinas skogsförvaltning 2017), och artens nuvarande habitat utgör under 1 procent av dess ursprungliga utbredningsområde i Kina.
Hurdan är jättepandan som art?
Jättepandan hör till björnarna, som den emellertid avviker från i många avseenden. Pandan går inte i ide och dess diet består nästan uteslutande av olika bambuarter. Den uppseendeväckande svartvita färgteckningen är uppenbarligen en anpassning till det snötäckta, steniga bergslandskapet och skyddar pandan mot rovdjur. Pandor lever merparten av året ensamma. Den unge som föds under sommaren följer modern till cirka två års ålder. Hanen och honan träffas under en kort tid på våren, i april–maj, för att para sig: honans brunst varar ofta bara i 36 timmar. Hanar och honor som känner varandra kan dela revir i naturen och uppträder vanligtvis inte aggressivt mot varandra.
I Kinas bergstrakter möts jättepandor av temperaturer på ner till –20 grader och de klarar de snöiga förhållandena väl, förutsatt att de har tillräckligt med bambu och skydd.
Bambun i Etseri hämtas några gånger per vecka med grönsakslastbilar från europeiska odlingar. I Europa odlas bambuarter i stor omfattning till de behov som finns för fiber, dekorationer, möbler och byggande. Enbart 2 procent av bambun i Europa blir pandaföda.
Symboler för naturskydd
Jättepandorna är symboler för naturskyddet i Kina, och ett skyddscentrum som lyder under skogsförvaltningen har inrättats för att trygga artens överlevnad. Skyddscentret, China Center for Conservation and Research of Giant Panda CCRCGP, har 422 individer runtom i djurparker för att säkerställa att arten bevaras under alla omständigheter. Det naturliga pandabeståndet hotas av sjukdomar, mänsklig aktivitet som sprider sig allt högre upp i bergstrakterna, förlusten av bambuskogar och den låga genetiska variationen på grund av att populationerna är så små och splittrade.
Givet dessa omständigheter anges ex situ-bevarande (bevarande i djurparker) i såväl Kinas skyddsprogram som Internationella naturvårdsunionens IUCN och Världsnaturfondens WWF (WWF International 2007) rekommendationer som nödvändigt som stöd för skyddsåtgärder för det naturliga beståndet av arter som befinner sig i liknande situationer som pandan.
CCRCGP:s skyddsprogram har äntligen fått beståndet av pandor i det vilda och i djurparker att öka, och 2016 kunde naturvårdsunionen IUCN ändra bevarandestatus från starkt hotad (Endangered) till sårbar (Vulnerable).
Ähtäri Zoo och Finlands program för skydd av jättepandan genomförs i samarbete med CCRCGP, naturvårdsenheten vid Kinas skogsförvaltning och en mängd forskningsinstitut. Bakom pandaskyddet finns ett över 40-årigt samarbete inom skogs- och miljöbranschen mellan Kina och Finland.
Ett pandapar har placerats i Finland eftersom vårt klimat och skogsmiljön kring djurparken motsvarar bergsskogarna i Sichuan. Kinas pandaprogram placerar 50–60 jättepandor utomlands i världens ledande djurparker så att arten tryggas även om de sjukdomar som hotar det kinesiska beståndet skulle bli en risk för både det vilda beståndet och pandorna i djurparker. Spridningen av valpsjuka betraktas som ett särskilt farligt hot.
En förhoppning är att pandorna ska föröka sig i det finska klimatet med fyra årstider – omväxlingen från den finska, snöiga vintern till ljus vår har positiv inverkan på pandornas parningsinstinkter.
Djurparken i Etseri valdes också ut till hem åt pandaparet tack vare djurparkens goda skyddsarbete. Ähtäri Zoo medverkar för närvarande bland annat i ett EU-projekt för att trygga det naturliga beståndet av skogsren i Finland och ute i världen. Dessutom har djurparken fått det i Europa extremt utrotningshotade mårddjuret flodiller att föröka sig. Ähtäri Zoo deltar även i det internationella skyddsarbetet för snöleoparden.
Pandaskydd
Ett gemensamt projekt mellan Etseri Zoo och naturvårdsavdelningen vid Kinas skogsförvaltning för att utforska och skydda jättepandorna och deras naturliga livsmiljö sker i Qionglai- och Minsha-bergen i Sichuan under perioden 2017–2032. I någon mån görs också arbete i de närliggande bergstrakterna i Gingling, Daxianling, Xiaoxiangling och Ling-Shan. De här bergen utgör en viktig del av sydvästra Kinas biologiska hetfläck (Global biodiversity Hot Spot), som är ett av världens viktigaste 35 skyddsområden för naturens mångfald.
Att bevara naturen i pandornas hemviste är ett av Kinas viktigaste miljöprojekt, och arbetet stöds bland annat av FN:s konvention om biologisk mångfald, Conservation International, WWF samt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) program för artskydd i samarbete med ledande djurparker.
Etseri Zoo och Kinas skogsförvaltning har undertecknat ett 15-årit avtal om deltagande i skyddet av jättepandorna och skogsmiljön i Qionglai-Minshan. Etseri Zoo finansierar genomförandet av naturvårdsprojekt i pandabergen under avtalstiden.
En central aspekt är åtgärder som syftar till att trygga den vilda pandastammens livskraftighet. Sådana åtgärder är till exempel inrättande av nya skyddsområden, iståndsättning av livsmiljöer som lämpar sig för pandorna och plantering av skog i områden varifrån pandorna tvingats bort eller försvunnit och utbildning för skyddsområdenas personal. Inom ramen för programmet återförs också individer som fötts i parker till områden varifrån pandastammen försvunnit eller vars genbank blivit ensidigare. Kina har lyckats uppnå en långsam tillväxt av den vilda pandastammen, vilket är ett resultat av naturvårdsproffsens långsiktiga insatser för att trygga artens bevarande genom att uppfödning i djurparker kombinerats med ett stärkande av de vilda bestånden.
Ett annat samarbetsprojekt går ut på att man stöder verksamheten vid pandasjukhuset i Dujiangyan och deltar i veterinärmedicinska och djurskyddsinriktade aktiviteter till hjälp för pandorna. Vilddjurssjukhuset i Dujiangyan i Sichuan är ett banbrytande institut i Kina. Vid sjukhuset vårdas årligen alla skadade pandor som påträffas i det vilda. Man utvecklar också behandlingsmetoder och vaccin mot sjukdomar som hotar den vilda pandastammen. Ett projekt som för närvarande är viktigt är att ta fram vaccin mot valpsjuka bland pandor, och sex internationella forskningsinstitut deltar i utvecklingsarbetet. Experter från Etseri deltar i verksamheten i Dujiangyan.
Ett tredje samarbetsprojekt mellan Etseri Zoo och andra finska samarbetspartner inom ramen för programmet är forskning om pandor och deras hemtrakter. Finland har sedan 1990-talet deltagit i Kinas skogsförvaltnings och Kinas skogsakademis projekt för att utforska skogarna i pandabergen. I projektet drar man nytta av det långvariga expertsamarbetet och genom forskningssamarbetet stärks skyddet av pandorna och den vilda pandastammen. De första forskningsprojekten inleddes 2018.
Sammantaget fördelar sig samarbetet mellan Etseri Zoo och Kinas skogsförvaltning enligt följande: av medlen riktas 70 procent till skydd av de vilda pandorna och deras hemtrakter, 10 procent till vilddjurssjukhuset i Dujiangyan, 10 procent till forskning och 10 procent till förvaltning. Etseri Zoos projekt är i fråga om effekterna och omfattningen en av Finlands viktigaste insatser någonsin för att bevara naturens mångfald för kommande generationer.
Kinesiska jättepandor utomlands
Jättepandor har i över 1 300 år fungerat som Kinas goodwill-ambassadörer. Kejsarinnan Wu Zetian (624–705) skickade jättepandor till det japanska hovet som ett led i den diplomatiska dialogen mellan länderna.
I väst blev jättepandan känd genom den franska missionären och biologen Armand Davids (1826–1900) artbeskrivning och teckningar.
Pandan blev världsberömd när pandorna Ling Ling och Hsing Hsing år 1972 placerades i Washingtons djurpark på beslut av talman Mao Zedong och president Richard Nixon i syfte att lindra relationerna mellan Kina och USA. Innan dess fick pandorna stor berömmelse när Världsnaturfonden WWF valde jättepandan till sin internationella symbol. Organisationens ursprungliga pandalogo gjordes utgående från honpandan Chi Chi i Londons zoo.
Inom ramen för sin utrikespolitik överlämnade och lånade Kina ut jättepandor till djurparker utomlands ända fram till 1980-talet. Då reviderades skyddsstrategin för jättepandan och Kinas skogsförvaltning gavs fullmakt att styra skyddet av pandorna och det internationella samarbetet för att rädda arten. Enligt det nuvarande programmet förutsätter Kina av sina samarbetspartner att de ska kunna ge vetenskapligt och tekniskt mervärde åt pandaskyddet i Kina och satsa avsevärt på programmet för skydd i djurparker.
Kina upprätthåller en internationell stambok över pandorna. Den bidrar till att trygga pandornas genetiska mångfald. Alla jättepandor som placerats ut runt om i världen (för närvarande 48 individer) är kinesisk egendom, och kinesiska toppexperter deltar i uppföljningen av de utlandskinesiska pandornas välfärd, veterinärmedicinska status och förökningsframgångar. Inom ramen för utlåningsprogrammet (Breeding loan agreement) finansierar Etseri Zoo skyddet av den vilda jättepandastammen och den sociala hållbarheten i Sichuan. I Europa finns det jättepandor i Wien, Madrid, Belgien, Edinburgh och Beauval i Frankrike.
Finland och Ähtäri Zoo erbjuder pandorna de mest omfattande, naturliknande platserna utanför Kina. Eventuella ungar som föds i Etseri är värdefulla för skyddsprogrammet, eftersom ungar som föds till följd av den naturliga fortplantningscykeln är viktiga stamföräldrar till det nya program för återbördande av jättepandorna till naturen som Kina inledde i oktober 2016.
Kinas beslut att placera ett pandapar i Ähtäri Zoo är en hedersbetygelse åt ländernas ömsesidiga goda relationer och långvariga miljö- och skogssamarbete.
