Vanlig groda

Rana temporaria

Den vanliga grodan (Rana temporaria) är en allmän grodart i familjen äkta grodor. Den är den mest allmänt förekommande bland Finlands groddjur. Arten påträffas i hela landet, inklusive i nordligaste Lappland. Grodan är också allmän i Europa, förutom Iberiska halvön, Italien och de södra delarna av Balkanhalvön. Grodan och dess rom är fridlysta i hela Finland. Grodor lever i olika typer av skogar, ängar och trädgårdar. Merparten av året tillbringar den på land. Den håller sig då dold under dagarna och rör på sig först när det börjar skymma och vid regn.

 

Metamorfos

Grodan övervintrar antingen i bottenlera i vatten eller på land i jordhålor eller under stenar. I vattensamlingar eller lämpliga tjärnar med öppet vatten hela vintern kan tusentals grodor samlas för att lägga sig i dvala samtidigt. Under milda vintrar kan man råka på grodor som hoppar i snön eller simmar under isen.

Fortplantningssäsongen varar från början av april till slutet av juni. Grodan lägger helst sin rom i vattenrika, frodiga tjärnar. Hannarna inväntar kväkande i stora samlingar honorna på lekplatsen. I grodrommen omges äggen av en genomskinlig gelé. Den svarta kärnan värms av solen under dagtid, och det geléaktiga skalet isolerar äggen och hindrar värmen avdunsta. Äggen utvecklas till larver – grodyngel. Till en början andas ynglen med gälar, men småningom får de lungor. Det första som utvecklas i grodornas metamorfos är bakbenen.

 

Skydd 

Grodan är fridlyst i Finland. I och med att våtmarkerna krymper har arten blivit mer sällsynt.